Jag har en arbetskamrat som ska springa en halvmara i Stockholm. Hon behövde testa sträcklängden o ville ha sällskap. Jag tyckte det lät som en kul utmaning o i måndags sprang vi med små korta steg de två milen från Ockelbo upp till Åmot . Vi var ganska trötta den sista biten men dagen efter kändes kroppen helt ok.
Jag kände mig verkligen i springform på helgens tävlingar. Tyvärr fick jag stryk med 20sek. på lördagens långdistans, men idag fick jag revansch o tog en seger.
Med skogen full av björnjägare vet jag inte om jag vågar träna? Det kanske får bli väglöpning?
Du är inte särskilt lik en björn men du springer kanske lika fort ;)
SvaraRadera