Ibland blir allt inte vad man tänkt sig. Idag hade jag tänkt hinna med både löpning på lunchen och valberedningsmöte på kvällen. Iväg på lunchen full av iver och lust på samma runda som förra veckan då min depression lättade lite. Plogad väg ibörjan och sen skoterspår upp mot Forsbackastigen, sen var det bara att börja pulsa i snön. Vid den stora kraftledningen funderade jag om jag skulle följa skoterspåret hemåt eller fortsätta på förra veckans runda. F-n man är väl inte lat utan träningsvillig så jag fortsatte ut i skogen på väg mot den väg som leder tillbaka mot Forsbackastigen. Efter att ha pulsat i 10 min tycker jag att det börjar bli långt till vägen. Har jag sprungit snett? Nej det är nog mer puls idag så jag fortsätter. Efter ytterligare 10 minuter börjar jag ana ugglor i mossen, jag har nog sprungit förbi vägen och kan vara helt lost. Ser ett tillplattat ställe i snön där ett djur har legat. Kan det vara varg kanske? Snart brakar det till av bara
h-lvete och två rådjur drar iväg och samtidigt ser jag en lastmaskin på en topp i fjärran. Forsbackatippen!! Det är bara att följa staketet på tippen ner till järnvägen och följa den mot Sandviken för att sen länge pulsa in på vägen som försvann.
Tillbaka på jobbet trött, törstig och hungrig efter 1.45.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar